Sommarlovs ångest.
Som vanligt så får jag ångest över att vara ledig och det är samma sak nu när sommarlovet börjat. jag har inget jobb ännu för de jag hade blev det inget av. så nu står jag här utan inkomst för sommaren och massa oanik. sök ett på ett äldreboende. jag tror det bli bättre eftersom förskolan ändå har sommarstänt i fyra veckor så det blir ändå inget jobb då. fast jag vill ändå vara ledig och åka hem till härjedalen. tänkte åka hem i 2 veckor i jul - augusti. längtar hem nå jävulskt just nu.
Är ledig i 3mån och på ett sätt längtar jag redan tillbaka till skolan för då hade jag något att göra. Vad ska jag göra nu lixom? och då hade jag ändå pengar och kunde göra mer saker än nu. Nu går allt jag har till psykologen, gynekologen och vetrinären typ. Allt på en gång. alldrig kan det vara bra. har även funderat på om jag måste kontakta vårdcentralen igen och börja med anti medicin. börjar må lite sämre igen fast ändå bättre när de gäller den sociala ångesten.
På en nivå så är jag helt knäpp. jag bryr mig för mycket om vad andra tycker och gör. Att mina vänner gör saker utan mig, det får jag alltid till att de inte tycker om mig. även fast de måste få ses när jag inte kan. att det pratar massor och glömmer bort mig på skype gör att jag känner att jag kanske är tråkigt och inte välkommen och kanske borde lägga på ändå. fast jag vet att det bara är i mitt huvud som det är så och inte på riktigt. för dom bryr sig ialla fall de som vet om vad jag lider av och vad jag går igneom.
jag mår dåligt av att jag alltid tänker på saker som negativa. jag måste sluta bry mig om allt sånt som inte är så sant eller vad man ska säga. det bli för mycket. ch jag puschar iväg folk hela tiden. jag orkar inte vara ensamen längre. jag vill inte vara ensam längre. det här går inte. jag behöver fler som vet allt om mig och som finns där när jag her en svacka. just nu har jag bara Natalie, Daniel, kim och kevin. och min familj. det är inte så bara ser jag nu när jag ser alla deras namn på samma gång. jag flera vänner som finns där. försök att inte puscha iväg dom. du måste själv jobba p vänskapen från ditt håll.
